Thursday, March 5, 2009

Team Work / Grupp Arbete

We are a team on the farm, I have a few co-workers, I also have a boss here on the farm and we all have a big boss abroad. "Littleboss" lets call him LB, does a lot of things and one of them is driving some of our horses while I do most of the riding. Well, today it was decided I would ride four horses and LB would drive the other two. As I was tacking up the first horse LB looks at me and says: Why don't you ride in the new saddle? I look at him skeptically and reply: That thing is brand new and hard as a rock and it is the "bigboss's" saddle. Well then, LB says: It will be a nice surprise for him when you break it in.

Just to clearify, there are different saddles for different disciplines, the dressage saddle is made for sitting a lot while a jumping saddle is made to hover over and sit down only once in a while, in addition saddles are a matter of taste much like cars. Some, like myself, like them comfy cozy like a caddilac, while others like them hard like a fancy sportscar, well "bigboss" likes his Ferrari.

I squirm a bit glansing at the 9 other saddles I have at my disposal...all well broken in. It is a jumping saddle, I whine, and I am riding dressage today. LB answers: Well great, that means the saddle will get a lot of breaking in. For a moment I contemplate asking him to take the saddle home and sit on it himself...but unemployment rates are up so I just sigh take the new saddle and mount up. Indeed it is like sitting on a two by four driving down a bumpy road and after horse no 2 I feel the effects. Regretting and cursing the two cups of coffee I had for breakfast I head for the bathroom, I howl, wishing I had a bag of ice. Coming out of the bathroom a coworker is looking puzzled, I just mutter something about training for the Opera and carry on with equine no 3.

As I am grooming horse no 4 I strongly contemplate the prospect of becoming a jockey where you never have to actually sit in the saddle when my prayers are answered, horse no 4 has bent a shoe and can't be ridden. Quickly I approach LB, my enthusiasm much too obvious: Hey! No 4 has bent a shoe so I guess he is out of commission until the farrier makes it over. A voice in my head is going, nanananana. Great LB says just as enthusiastically: Then you can ride no 5 and give me a break.

Who said I have a dreamjob, more like a butt throb.

Write you soon, K.




The torture device
Tortyr redskapet







Vi är ett gäng på jobbet, jag har ett par medarbetare jag har också en chef som jobbar på farmen och vi har alla en "jättechef" på andra sidan Atlanten. "Lillchefen" låt oss kalla honom LC gör många olika arbetsuppgifter bland annat så kör han våra hästar och mitt jobb är att rida dom. I går bestämdes det att jag skulle rida fyra hästar och han skulla köra två. När jag var på väg att sadla den första hästen så tittade LC på mej och frågade: Ska du inte rida i den nya sadeln. Jag tittade lite skeptiskt på honom: Den är ju helt ny och hård som en sten, plus det är ju "storchefens" sadel. Ja men då blir det en trevlig överraskning när han kommer hit och sadeln är inriden.

Till saken hör att sadlar kommer i många olika sorter, dressyr sadeln är gjord för långa stunder av sittande medan hoppsadeln är gjord för det motsatta. Dessutom är sadlar personliga vissa, såna som jag, gillar dom välstoppade och bekväma som en Cadillac medan andra gillar dom hårda och tuffa som sportsbilar, nåväl Storchefen gillar sin Ferrari.

Jag vred mej lite medan jag sneglade på dom andra 9 sadlarna i stallet alla väl inridna. Men det är ju en hoppsadel, gnällde jag och jag ska rida dressyr idag. Men det är ju jättebra svarar LC, då blir den ordentligt använd. Jag begrundar ett ögonblick om jag ska be honom ta den hem och använda den när han glor på teve, men arbetslösheten ökar dagligen så jag tar ett djupt andetag och bär iväg med den nya sadeln.

Som jag misstänkt sadeln är hård som en sten och efter andra hästen börjar jag känna av dess effekter. Till min förtretan hade jag två stora koppar kaffe till frukost och dom gör sej nu tillkänna. Jag springer på dass och ylande önskar jag hade en ispåse. När jag slutligen kommer ut tittar en av mina medarbetar på mej med förundran, men jag bara muttrar något om opera och med motvilja sadlar jag häst nummer 3.

Medan jag borstar häst nummer 4 så undrar jag om yrke som jockey hade varit något för mej för då hade jag inte behövt sitta i en sadel överhuvudtaget. Då plötsligt får jag svar på mina böner. Häst nummer 4 har en lös sko och kan inte ridas. Jag letar snabbt upp LC och förklarar med lite för mycket entusiasm att 4:an inte kan ridas men att jag gärna ställer upp och väntar på hovslagaren. Han tittar på mej med lika stor entusiasm och säger snabbt, jättebra då kan du rida nummer 5, så slipper jag.

Dröm Positionen? nähä känns mer som Öm i bakdelsregionen.

4 comments:

  1. Haha, ja jag tycker ju att han kunde suttit på sadeln själv isåfall! stod inte öm i baken i "the job description"?? Haha.

    puss och kram

    ReplyDelete
  2. Hahaha, helt underbart! Jag beundrar dig, vilken quinna du är! Själv hade jag nog tagit hittat på någonting så the boss, hade allt fått rida in den, underbara tingsten även om han så skulle hamna i "kastrat kören" som första tenoren:))

    ReplyDelete
  3. Låter som ett drömjobb i mina öron , jaja kanske inte tortyrredskapet för bakdelsregionen då....

    ReplyDelete
  4. Hahaha. Jag sitter mjukt som fan i mina väl inridna sadlar. Fyra år och mååånga timmar på nacken, men attan så sköna de är! :D

    ReplyDelete